Sbohem.

 

o1712o6/16

 
 

Tack för tiden, men; äntligen. Äntligen tillryggalades Stockholm.

 

Betade sydligt innan gränsen korsades: i Östergötland, hos läkarstuderande som sedan kom att hålla i hjärna vars doft var kvitten. Hon sade att när hjärnan växer, växer den i skivor liknande fina kvarterens bakslick. Återkom till henne - efter sällskapande i Småland, inmundigande av Nordiska motståndsrörelsens välsmakande julbord i nordskåne samt Blekinges bondebo bjudande barnvakteri & källarkarets vedspishettade vattuskopor - & hon sade, att 8O% av hjärnans nervceller är belägna i lillhjärnan.

 

Cirkulerade; kvar med man, vars känsla mer omognad än tunga haft förstånd för - olustigt hastigt fick jag bege mig i skild färd. Ett oskickets handlag, att så illa skapa en situation ty ens lilla velighet. Hamnade i Berlin - i timmar; smutsiga marken, mörkmuskiga vimlet & att jag ty det plötsliga saknade kär väninna samt säng, ingav ingen lusta att denna december se mer. 

 

För 22€ kom jag till Praha. Stationen - den ytterst rena, skiljande mot Berlin vars golvyta tycks ge lömska sjukdomar bara en blickar över eländet - hade butiker för färdkost & tjeckiskt telefonnummer; nära sakralt aktualiserande att skifta korten - att markera regionsskifte. Ett rums loftbädd i Brno hägrade, för vilket jag under vidarefärd österöver kontaktade värden vem - 28 timmar sedan inledd resa - mötte mig i ett mörkt, snöfallande Brno.

 
 
 o171213  Blekinge.

o171213 Blekinge.

 
 o171215  Malmö.

o171215 Malmö.

 
 o171216  Berlin.

o171216 Berlin.