Rymdfara.


Ett proggeko till scifi-saga om hur Fabian & Fidelis grubblerier kring miljöförstörelse leder till ett nystande i den världsomspännande konspirationen om pyramidresande insektsmänniskor som lurar oss & dödar natur för att bygga superdupermegaavancerade maskiner. Men är dom verkligen elaka, eller bara kanske elaka? Med hjälp av bibliotek, Fidelis samiska mormor & Fabians pipsmuttande granne Eljest närmar sig barnen mysteriets mitten.
 


SMAKPROV, då detta är ett tidigt skelettarbete kommer ändringar att göras men låt gärna nyfikenheten väckas!

»Det är så dumt att förstöra där en bor, som om jag skulle elda upp mina gosedjur.«
»Jättedumt, & konstigt, för inte är det väl dumbomar som bestämmer i världen, som
okejat att en får såga & bomba?«
»Nej, inte många dumbommar kan skaffa så mycket makt för det är en massa massa
vuxna som vill bestämma över andra så att vara slug som tusan är nog bra.«
»Alltså förstör dom inte där dom bor!«
»Hur menar du?«
»Det är dumt att förstöra när en bor, men det är inte dumbomar som bestämmer
att det är OK - alltså bor inte dom som bestämmer här.«
»Dom är rymdvarelser!«

»Kanske, fast dom vill förstöra Jorden för att.. är dom elaka?«
»Dom behöver inte vara elaka, kanske VILL dom egentligen inte söndra & sabotera
utan det kan vara någonting som blir för att dom tror att dom MÅSTE.
Kanske är dom beroende av metaller eller någonting som vi är beroende av vatten.«
»Metaller kan dom vara beroende av för så sluga som dom är skapar dom nog teknik
som inte kan skapas utan diamanter & koppar & annat tingeltangel. Tror du att dom
dödar Jorden i jakt på att bygga en avancerad uppfinning?«
»Kanske.

»Är du säker på att dom inte är elaka?«
»Jag är inte säker på någonting.
Rymdvarelserna kan vara elaka, men inte nödvändigtvis sadister.«
»Vilket konstigt ord. Vad betyder Sadister?«
»Sadister tycker om när andra har ont, i kroppen & själen.«
»Skrämmande!«
»Jo, livet är himla skrämmande ibland. Rymdvarelserna är kanske också skrämda.
Deras uppfinning kan vara för att rädda dom från någonting hiskeligt läskigt.
En naturkatastrof, kanske!«
»Kanske är kanske världens bästa ord.«
»Mmm, vem vet.«

Fabian & Fideli värmde magarna mörka av sprängticka & tog sedan bestämda steg till biblioteket
för att läsa om civilisationers begär. Stämningen i boksalen var stilla helig, dammet som en dimma
över novembersjö. Stora gamla böcker om stora gamlare forna civilisationer dunsade upp virvlar
av damm & funderingar & fantasi. Maya, Inka, aztekerna, egyptierna..

»Dom hade alla pyramider!« utbrast Fideli, ögonen vida av Eureka.
»Din farmor Ikká föddes nästan i en pyramid.. i en kåta
«
»& amerikanska urinvånare har länge bott i nästanpyramider: tipis!«
Båda barnen häpnade. Fabian bröt, i en mystikens viskning, tystnaden:
»Kanske är trekanten en magisk, geometrisk form?«
»Kanske det, men om du tänker fortsätta använda konstiga ord så kanske du får lösa mysteriet själv«,
sade Fideli med glimten i båda ögonen. Fabian skrattade:

»Snicksnack! Du är på tok för nyfiken för att låta mig få allt det roliga!«