2 0 1 0 .
B O .
Efter 5 år i Stockholm, kastade jag mig ut - mot äventyret. Mot möjligheterna. Mot, kom tiden att visa, min andes tillväxt & mognad. När jag lämnade Lidingö för Europa, var jag nödgad att lämna lägenheten ifrån mig. Detta kapitel var över.
Adjö.
E B E N H O L T S .
Under primärt inledning samt ände, led jag vansinnigt av psykotiska symptom; okynnet alstrat av år oo8s Kundalini-resning, & kombinationen trauma samt trasiga nedre chakran - vilka skrek när de högre chakrana steg mot Gud. Jag kände inte Gud. Kändes inte vid Gud.
Fjärmade mig.
Närmade mig.
Jag tog till mig Gud, & fann ro, ty jag fann en existensens sanna förankring.
E D E N .
Maj månad blommade ikapp med min längtan efter romantiskt sällskap. Efter 1 år under isen, fann jag under en min längtans promenad - det var bestämt att hälsa på den förste man vem väckte mitt intresse - på Södermalm, Honom!
Blond.
Skäggig.
I rutig skjorta.
Efter mången timmes flanerande hade jag givit upp - & då. Då. Det var nämligen så, att jag då tog en särskild väg för att möta upp en väninna & för denna särskilda väg passerades Katarina Bangata; på Katarina Bangata passerade mig den förste själsfrände jag i mitt liv kom att möta: Z.
Vi möttes & vi var elektricitet.
Helt bokstavstroget: när jag vidrörde honom var han strömförande. Ibland så att det gjorde ont.
F Ä G R A .
Utfasning av konventionell, vådlig kosmetika inleddes. I badrumshyllan stod hampfröolja & Bare Minerals-produkter, jämsides med passé IsaDora.
G R Y N I N G .
Fastän jag ej märkte av det i ett av de mörkaste av år, är det sant att gryningens allra tidigaste strålar - om än svalt svaga, som vid midvinters första ljusare minut, nådde anden. Kundalini var rotad & jag tog de första stegen mot gudstro - därmed liv - när ateism kom att vackla, sedermera rasa, av de många märkliga skeenden jag erfor. Det vore äkta galenskap att betvivla den värld jag med var sinne erfor, starkare än tidigare förnimmelse av alltet.
Helad - av acceptans & av tro. Hel.
K A M P .
Den natt jag svarade på det himmelska kallet Gud, svarade jag likaså på ett jordiskt rop - genom att under den nattliga vinterpromenaden falla, som om en bedjandes ställning, ned på knä i djupsnö, med blicken mot de mörka molnens sky, & med ens bara ta emot sanningen. Tolerera den.
För att till världen frambringa den förruttnelse vi av värden ser, fordras ansträngning. Ren vilje. Denna förruttnelse stinker av de ondas korruption & konspiration. Det ondas verk är ett medvetet verk.
K R E A .
Inför äventyret i Europa var jag en kreativ kraft med penseln; ett antal för den tiden klassiska, kulörta & lekfulla aquarellverk kom till. Detta för att penningar från konsten skulle komma till bruk för materiella förberedelser & frukostcroissanter i Paris.
K U L T I V .
Europa: Danmark, Nederländerna, Belgien, Frankrike.. Det var ett intimt möte med de europeiska kulturerna, när generösa individer bjöd Z & mig att under trampandet söderöver sova över. Aldrig lär du känna en annan kultur så som vid frukostbordet. Belgien: sockrat bröd! Frankrike kontrade med chokladfrallor & vin.
M Å N A .
Årets kärna för välmående var mental frid. Att acceptera den kullkastade världsbilden & anamma Kundalinis likväl som konspirationers realitet. Det tog mig dock nära på till årets ände - närmare 2 år sedan väckelse - att så göra
Så som rubriken Fägra förtälja, avlägsnade jag inte endast mentalt gift; lika så kosmetikas gifter & eftersom Z sade till mig att även min tandkräm var giftig, lyssnade jag till honom & valde örtbaserat. Mer berättas i 1O: LAV & LEV.
N O R R .
o615 Norrbotten kl. 21.47.
P S Y K E D E L I K U M .
Z sade att han aldrig skall glömma synen av hur jag, om brösten näck om underlivet spets, vid hans ankomst till mitt öbo mötte honom, med torkad psilocybin i händerna mina. Detta fann han gudinnelikt. I vår färgernas resa sade han att det var svårt att inte falla för fort, för mig.
Jag tror att det var min konstinstallation i taket som fick honom att säga så. Där hängde en discokula i omloppsbana med ett par julgranskulor & jag kallade dem för planeter. De var rymden.
S O C I A B E L .
Den kolmörka isoleringen oo9 bruten & jag tog allt mer för mig av nöjet nya & gamla bekantskaper gav. Det var i min hunger för samvaro jag mötte Z, som tog mig med till olika festligheter & när han tog min hand för att ta med mig ut i världen så kom vi att råka på gott om en variation av folk & fä. Kontrast, gentemot fjolåret kokong.
T R O L S K .
Elektricitet & vibrationer, som kom mig till sans, kom mig till att tro. Ett flöde av syner, materias fragment i eter & de elektriska fingertopparna hos Z - men, den natt vi campade invid ett järnvägsspår & han ämnade värma mig, var de mer av en total elchock att av honom famnas.
V I L D .
Mannen var, fastän södermalmskbohemiskt världsvan, en vilde. Vi möttes längs ett innerstadens stråk men han bjöd mig ut till skogen. Vi var varandra nära, där vid hästarnas stig.
Under sensommaren berättade Z för mig, att han planerade en resa till Sydeuropa; han planterade i mig, en resa till Sydeuropa. Han ville plantera. Destination Portugal & syftet permakulturell odling.
Jag önskade att han ville be mig att följa. Han bad mig att följa. Han sade att vi skall lifta ned; jag sade att det blir bra. Han sade sedan, Nej! Vi skall cykla ned. Jag sade att det blir bra. Det lät hemskt kämpigt, men vad han sade blev bra.
I oktober for vi. Med ihoppackade cyklar medelst dagtåg Stockholm - København, & från Danmark ett nattåg via stora vida Tyskland, in i Nederländernas Amsterdam. I Amsterdam utfördes de sista förberedelserna, innan vi gav oss ut på de illgrönt kantade, nederländska landsvägarna med våra mediokra cyklar. Vi korsade Belgien, nådde den franska gränsen & erfor tillsammans en bit av detta vackra - men i Paris tog vi skilda vägar, ty det visade sig: Z var otäck. Jag var förkrossad.