2 0 1 9 .
B O .
Vår än i is, när nattåget ankom till Stockholm - & dess färgprakts blomster i hel, förförisk skrud, dess sol helt het mot hud, när jag for åter i nattåg, mot ett gästrum i norr. Norrbotten var återstod av året min hemvist. I gästrummet kunde jag sakteliga meditera, kontemplera, gråta ut det onda & lyssna på opera med blick stirrande mot intet.
E B E N H O L T S .
Hjärtat krossades. Av ovarsamhet, krossades det. Av min tilltro till total äkthet. Världen vill mena att det är vår förväntan på existensen & dess romantik som är fatalt oriktig; om vi förväntar oss äkthet bedrar vi oss. Men världen är i moralisk moras, evigt skall jag ändock avkräva existensen äkthet & intet annat än ren äkthet. Må så vara, att även sorgen är en äkthetens sorg. Må så vara att det är på liv el. död, ty det Är.
E D E N .
Kärleken är oändlig. Oändligt starkt bands mitt väsen att vara invid väsenet hos den man jag älskar. Även om min stig är glömskans & den vida färden ifrån oss, så som av honom önskat & så som av mig blidkat, ty min kärlek är oändlig. Oändligt outhärdligt var det att så oändligt utdraget slitas emellan hans famntags framtidsvision; det till synes fåniga hoppet om varaktighet, & de tvära kasten av förkastelse & hans ilskna frustration; det till synes löjligt obefogade slutet.
F J Ä R R .
Sedan en sommar av att vara paralyserad av sorg, lättade molnen; ty Han kysste mig & en välkomnad resa med destinationsände de tirolska bergen i Österreich, hägrade. I cirka 2 veckors tid vistades jag i tjeckiska pärlan Prag, vidare mot Wien & Salzburg - samt undersköna St. Johann. Rubriken VILD berättar om dygnen i St. Johann.
F Ä G R A .
Från o14 - än mer så, o16 - har garderoben min varit i dags datos linje. Kjoltygerna, burna sedan i synnerhet o11, utvecklades i riktning av naturmaterial & föreningen bondsk råhet samt klassisk stilrenhet, buret med ofrånkomlig bohemiskt sorglös aura.
Nog om mig & nu till moder Svea, ty kvinnofolket bar i år lin, viskos & silke. Unga damer sågs i sommarklänningar & kjol nedom knä, i polo- & bluskrage. Älsklingsbasplagget topp med något högre krage samt något länge kortärm, blev i år högst fashionabelt. Äntligen! 2o2o tar vi oss an underkläderna; strumpeband samt skira strumpbyxor & underklänningar, & så skorna; vi trippar i kapp i klack. Låt oss.
G R Y N I N G .
2030.
Det konservativa uppsvinget (notera rubrik FÄGRA) gav sig till känna om förränden årsskiftet, o18, sedan att - under ett par år - i all försiktighet ha tassat sig fram. Det kan dock sägas att det är först i år som det hos massan har varit vedertagen sanning: alla kan se vad som sker.
K A M P .
Via kontot Ekofascism har jag i tilltagande dosis etablerat nyanser för den ekofascistiska målningen & dess ram. Det har varit av vikt att betona skillnaden emellan okultiverad primitivism & den gyllene medelvägens fascism, anammande en radikalt omdanande naturvänlighet utan att mista den förädlande kulturvärdigheten.
Det har även varit av vikt att betona kärlek & andlig utveckling; att visa att en auktoritär stränghet kan bidra till mänsklighetens spirande. Det har varit värdefullt att uttrycka min känsla av värme inför människan som varelse, ty mången lever i vantron att radikal miljöpolitik tvunget skall avsky vad vi är. Inte! Glöm ej: vi är älskvärda, spirituella varelser av natur.
K R E A .
Jag har slutat måla & börjat bränna mina målningar, fick de nära veta. Årets kärleksdepression nådde en förödmjukelses höjd - en av mången usel höjd, när den man jag älskar talade till mig som om jag var sedd ej som hans Kvinna; som om jag var sedd som en konstnärinna vars skapande han önskade stödja.
Att en endaste människa kan tro - & han, av alla tänkbara - att det för mig skulle finnas ett endaste spår av meningsfullhet i att skapa konst blott för skapandets skull, utan att göra det som en del i en kärleksmässig passion kanaliserad till ark & et cetera, fick mig att avsky konstnärskapet. För att visa för världen hur konstnärskapet saknar allt värde i ett sammanhang utan att tillhöra en älskad Man, brändes flertalet målningar & andra skänktes bort så att de snarast kunde komma ur min förbannade åsyn.
K U L T I V .
Österreich är ett europeiskt konstvälde av hög karat. I Wien & Salzburg sågs Klimt & kyrkokonsert, slott samt dess trädgårdar & muséer. Gloriette, kafé oppå höjd hörande till Shloß Schönbrunn, Wien, må jag säga innehar den pampigaste av arkitektur var jag någonsin har druckit en kopp té. Shloß Hellbrunn, Salzburg, erhöll lika så en lystnads höjd ovan frodig, dimhöljd park; & där var ett rosenbrokigt folkloremuséum beläget.
M Å N A .
Renáta Šotová, omfångsrikt kunnig inom traditionell kinesisk läkekonst, behandlade själasår hos mig. Med delikat noggrannhet, genom magnetismens mystik. Akupunktur i åtanke inför visit, men när denna kunniga fann magnetism vara mer adekvat metod, mot det i djupet sårade väsenet hos mig, litade jag till henne.
Tack, gode Gud & madam Šotová; magnetismen var osannolikt verksam. Behandlingens effekt omedelbar; den tindrade brände kvävde krävde lyfte, fyllde sitt syfte. Hon kände medlidande med den nakna känslighet effekten visade; en känslighet ändock gynnsam, ty godo absorberas okonstlat. Mirakel är möjligt.
N O R R .
Skandinaviska botaniska trädgårdar, i Sverige & Suomi, präglade upptäcktsfärderna här. Bergianska i Stockholm skall ses var år; i år en första fantastisk måltid i orangeriet, & en morgon i Uppsala var väldoftande blomster i prydliga klungor arla guldkant.
I krokarna av finska Ruohokari; nära Tornio, mommos hembygd, beskådades även trädparken Arboretum. Det hade mig gladlynt att se vår mark i Finland ej endast vara belägen i omtalat vackert älvområde; att den även har cykelavstånd till en botanisk park bebodd av vita björkstammar samsande med det exotiskt bjärta.
P S Y K E D E L I K U M .
De två berusningspastiller av MDMA under året i ägo, fascinerade, ty en natt när sällskapet trivdes gott i pastillskimmer hade jag å min sida blott blossat det gröna - & ändock! Ändock kände jag känslan så som han kände den, mer så än natten när jag var den som tog pastill. Hos mig är sådan effekt annars subtil, men genom den älskade var den en kraft.
Milt psykedelisk effekt av cannabis ihop med våra sammanflätade själar; min känslighet inför hans känslor, ingav hos mig Ecstasy mer potent än förr känt av - detta fastän grönt allena, detta ty nära en själ vars känslor bor i mitt hjärta & är strömmar i min kropp.
S O C I A B E L .
I år har Boden firat! 1OO år av stadsrättighet, ett celebert skeende vars fackeltåg från Kvarnängen till kyrkan, jag deltog i. Att vänner har gästat mig i Norrbotten detta firandets år, så ypperligt! Azemine & Z kom tidig vinter; vi lekte i snö. Azemine & Ellinor kom i midnattsolskede; vi gottade oss i norrbottnisk täckhet & bodensisk kultur.
S T O R G E .
Tangokonungen Raimo, tillika min moders fader, dansade - till tonerna av Reijo Taipale, vem ett par månader sedan morfars hänsovenhet följde efter för att spela Satumaa, i himmelen - ut ur existensen sådan vi känner den. Må herrarna vila i frid.
Svan & ros livs levande amuletter bringande lycka & läkedom, samt obeskrivliga skeenden av att extraordinärt förändra färgseendet för mig samt att för mig samt sällskapet vid saltsjön visa sig i en gåtfull osynlighetsdans. De är av remarkabel natur.
VILD.
Så som under rubrik FJÄRR förtäljt, var jag menad att spendera september i Tirol, Österreich. I naturens glans skulle jag ha hand om värdinnans växtlighet & vaktelfåglar. Fastän att jag utan gnot sov i trasig säng i ett vid ankomst obeskrivligt skräpigt rum, rengjorde burar från de vaktlar som av vanskötsel avlidit, samt tog mig för det andra av henne efterfrågat, var hon förskräckligt illasinnad mot mig.
Det tredje dygnet beskylldes jag för att vara en petig prinsessa, följt av ropade smädelser. Detta var svaret sedan jag ville vila för att äta - & detta väl förtjänt, ty hungern hade varit kännbar sedan ankommen. Under de tre dygnen boende hos ragatan i St. Johann, åt jag - som är överraskande stor i aptiten - en näve vaktelägg samt ett par grönsaker.
Tålmodigt hade jag inväntat vår färd till butik för kost som ej var mjölk & vete. När fisk & fett väl inhandlats var det hög tid för mig att få mättas. Ragatan fann det dock beklämmande att aprikoserna ej skulle plockas de närmsta 3O minuterna, ty hon kände sig frestad att på momangen bege sig till den bergsstuga hon med man skulle ägna de närmsta veckorna. Denna lilla tid tyckte hon sig ej kunna avvara & ej heller tyckte hon sig kunna släcka cigaretten för att för egen hand handha frukten - men det var mig, en svulten & arbetande, som hon beskyllde besitta prinsessfasoner.
2o2o. Skall vara ett ljusets år.