湯顯祖.

 

o18o113
Merkurius + Saturnus

 

Producent. Lin Zaiyong.
Kompositör. Xu Jianqiang.
SHANGHAI CONSERVATORY MUSIC ORCHESTRA.

 
Tang Xianzu. I.jpg
 

Love is deterred.
Reason in vain.
The ever-changing world is beyond reach & understanding,
leaving behind tearful sighs.
No one breaks loose from space nor time.

 
Tang Xianzu. II.jpg
 

Shanghai Conservatory of Music. Founded in Shanghai on November 27, 1927 by Mr. CAI Yuanpei & Dr. XIAO Youmei.. / SHCM prides itself on its abundant & influential musical accomplishments, which are represented by such masterpieces as the piano work Buffalo Boy's Flute, violin concerto Butterfly Lovers, symphonic suite Long March, multimedia symphonic theater A Pursuit of Dream on the Silk Road, original operas The River of Spring, Tang Xianzu & He Luting, etc.

 
Kinesisk teater.

Kinesisk teater.

 
 

Är örat idelt för forsande natur kan änglakörer uppenbara sig, ur vågors brus. Mindes detta, när ensemblen vid estradentré samstämmigt spelade de delikat draperade kropparna de sina likt mänskliga instrument; forsande vibrationer ur kött, för operan om kärlek & kamp.

 

Tyg & garnityr var vad utöver symfonier & kinesiska sångfåglar fångade förnimmelse; dessa enastående stycken av klädnad, signerat Dong Guiying vars verk är prisbelönta; Black Sea Arts Festival & Theater Olympic Arts Festival, för att nämna. I färger komna från orients främmande dimension, vördnadsväckande huvudbonader & rena snitt, var herrar i hårda knutar ståtliga & damer i böljande klänningar tjusande. Betagen av kragar, kulörer & skurna val; icke gällande scen allena - även producent & övriga medarbetare var njutbart oklanderligt klädda.

 

Hanterande gyllene harpa, cello i meandrande trä & mången blås samt sträng, framförde orkestern var stycke i harmoni med scenens skickliga sångare vars känsla i samklang väckte egna hjärtesträngars rörda tårögon.

 
 
 

Synopsis. The opera gives insight into Tang's life & his extraordinary commitments to ideals & moral standards, who abandons personal emotions for a greater love to the world. Tang's image as a tragic hero is represented on the stage as one that always prioritizes the interests of the country & its people over personal gains. In this play, both Madam Wu (Tang's late wife) & Du Liniang (the heroine created by Tang) embody his unswerving commitment to ideals & love.

 
 

My hero, please get aboard the boat. The tide is high.

 

My fair lady, I will bring honor to your name.

 

En svensk stiger.

 

Luna Jupiter
Mercury Sol

 
 

Otyg, att rikesprisandet frontas av fransyska. Sanningen är dock att Nordens sak är Europas sak; Europas sak är Nordens sak. Även Frankrike är itu, med nära på förtvinad parisisk prydlighet.

 
 

Kär medsyster drömde jag hade tilltro till Valthornet, hur jag uppgiven skrek att jag skall vänta honom. Sjärnnatt förflöt & i min tur drömdes hur jag, när lockarna föll i ljusa flätor om vardera sida hjässa, Valthornet mötte, Han var solklart självfallen & han var stor på Jorden.

 
 
Yvette Mimieux.

Yvette Mimieux.

 

Ett valthorn (från tyskans Waldhorn) / är ett bleckblåsinstrument som utvecklats från det ventillösa jakthornet till signal- & posthornet. / WIKI.

 
Falkhallen 1971.

Falkhallen 1971.

 
 

Har onekligen sett ett & annat vad gäller lovande framsteg i det land som tillhör Svea flora, fauna & folk - & jag tror på seger. Lika plötsligt som subtilt; sedan var det över - det tilläts ta vid.

 

Men det skall sägas att jag - fastän var snövit björk att viskas med & lingon för mun att vattnas av - har känt mig vara i ett frustrationens fångenskap, även nämnvärt oönskad & näst intill fördriven. Först när 1 måne cirklat sedan tjeckiskt härkommen, kan jag ur ro tala för vad hjärtat slår för, där i Nord.

 
 
Carl Larsson

Carl Larsson

 
 

Sverige är en kulturell högborg. Allt vad sinne kan förnimma har vi skapat enastående att njutas. Att så kan yttras om åtskillig kultur gör det icke desto mindre sant när det är sagt om Sverige. Att 'vi' i denna ynka rynka i dunkelt tidsrum publikt presenterat homoerotisk fulteckning med ohälsosamt rultiga herrar, är endast ett genant misstag att åtgärda & definierar ej vår hela historia el. själ; snarare den rovgiriga stölden av den - av vad som är skönt & vad som är sant.

 

Vår natur är skön, i elegant sommarprakt & stilla vintervila; ej evigt växande i vulgär absurdrum, så som tropiks vidunder av påträngande plantor. Att vi har tusentusentusentalet björkträd & vidsträckta bärmarker för allemanshand, är nationalskatter. Häxpotenta örter ståta friskt ur aska, blod & befruktnings mylla; lejonros beska, brännässlas hetta & renfanas sup. Där påträffas också söta småsmultron & än sötare bleka päronfrukter. Ljuvast här ändock de blygsamma blå berg vilka vuxit ur sten; fjällvärlden & dess lila ljunghedar, dess mystikens smaragdnorrsken & primala polartrollkonst, skall vi vara evigt tacksamma över.

 

Evigt.

 

I naturmark & kulturväv är den magi vars harpa spelar folket; av latitud & altitud, bytesdjur & boskapsdjur & odjur, samt allt vad kan växa & den mineralhalt som följa till kroppen. Arkitektur & orkestrar & ståtande salar, faluröda ladugårdar & livrika ängar.. & så språket - det språk jag skriver när jag skriver för Dig; av moders tunga bemästrat så som inten av annan lingvistisk konstruktion skall komma att bemästras. Vore det inte för kärleken till denna tungokraft vore ej denna skrift.

 

Sverige är skogarnas djupa grönska & hjortron med grädde serverat till frasig gjutjärnsvåffla; flora, fauna & folk - vad här är & vad här kan vara; kan älskas. Hjärta må ej bulta för folk som är fä men i sanning att hjärtat bulta för Folket - för var människa vem vet vem vill vem vågar vem agerar. Envar vem visar oss förtjänta av en annan framtid än vad vi hänvisats till: Det Nya Sverige (FÖR MINA MEDSYSTRAR) skall av nordiska mödrar, krigare, muser, intellektuella & hårt arbetande komma att förgöras.

 
 
Carl Wilhelmson / Juniafton, Värmland 1902.

Carl Wilhelmson / Juniafton, Värmland 1902.

 
 

Ingen nämnd,
ingen glömd -
alla vilka
vet, vill, vågar, agerar
av vikt.

 
 

Sverigeovänligt.

 
 

En till sätt & garderob stilfull samt disciplinerad som vet att värna ansträngning, ärlighet, ära - är en älskvärd svensk. Kvinnorna som ej föraktar Kvinnan & männen som ej försakar Mannen, är älskvärda. Den människa som strävar efter att ej vara del av dy; ej GYTTJEVÄLTRARE - denne ha förlösts i, är älskvärd.

 

I Sverige bor i sanning hjältemässiga att prisa!

 

I stort anser jag dock att riket är en fittslickarnation full av eftergivna knähundar. Primärt stör foglighet inför vekhet, ohälsa & generellt förfall. Detta är ingalunda unikt för vår svala moder Svea - smaklösheten är global & beror delvis på uppenbar felkonstruktion av samhällsstruktur, agenda gynnande illavarslande ageranden. Till ytterligare del bero det dock på att människan är ett ofullkomligt djur, ofta förslavad under omedvetenhet & lättja.

 

Vithet har ett betydande värde. Dock; det är ej det enda värdet. En hälsosam, vältränad & välklädd svart herre uppvisar större självrespekt än vad fet- el. klen vit man, som för fram sin svaga lekamen iförd gummitofflor & bebisbyxor, gör när han vant är i kö för frityr + danskkött att bära hem till standardmässig serie-långsittning. Att han skall vara ett stycke av Sverige finner jag lika motbjudande som att horder av afrikaner är. Afrikaner saknar vithet för Norden & den av eget bevåg svage saknar värdighet för vackert samhällsbygge

 

Vem bär skulden för denna miserabla gestalt, om inte kraken i egen låg person? Att samhället är sjukligt ligger förvisso till grund för att dess invånare likaså är - men, det härskna samhällets offer ansvarar över att resa sig ovan, inte för att så är rättvist utan för att så är det enda sättet. Folket har en axlarnas börda att mota misären. Vi har olika mått av skavanker & sår - vad som kan krävas av oss är att söka oss till slipstenen för att helas; gro väl.

 

Inledningsvis skall vi spegla oss: vad kan jag göra för bättring, vad kan vi göra för gemenskapen? Att internetkriga, knipa käft av rädsla för repressalier & förlita oss på valurnan duger uppenbarligen icke till. Så gör mer & annorlunda; ta dig i kragen & tag bladet ur mun, el. se blodet svärta hand & land.

 

Gravt fördärv & acceptansen av den egna rollen inom detta i all ära för förkastande, men liv är främst vardag & det är i denna vardag jag ser det äckliga i svensken: svullen av övervikt, väljande mekaniska trappor & hissar, ätande psykomedikament utan håg för förändring av skjäl, utan genuinitet svenskar sinsemellan samt förhatlig avsaknad av banalt civilkurage - sådant jag be på knä om, i exv. bibliotek & kollektivtrafik.

 

Människor i kollektivtrafiken uppför sig odrägligt, på vis som för bara ett par år sedan var otänkbart men nu tycks okränkbart - ty få ge ansträngning för att bättra. Alltid har jag ensam fått tala när jag bett medresenärer respektera att det ej är ett privat vardagsrum utan en publik miljö där vi visar förståelse för medmänniskors önskan om ro; inte spelar ljud ur teknosnuttefiltar, ut i etern. Inte ens när dessa jag talat med har snäst & jag nödgats repetera viljan - jag viker mig inte, har en endaste vågat ta ton för att stödja till förmån för acceptabel atmosfär.

 

Vem vill det svenska folket beskylla för denna motbjudande konflikträdsla - är det självaste Wolodarski som reser med, för att lägga sina långa judefingrar över svenskarnas läppar; förseglade från att yppa? El. är det kanske svenskarna själva som är så konfliktfega att nävarna vitnar i deras fickor? Om det nu inte är så att svenskarna helt enkelt saknar klass vad gäller hur att bete sig i det offentliga, & därav inte bryr sig om att kollektivtrafiken är som en rastsal för schimpanser.

 

Ytterst sur nyårskaramell från mig till er, men en som förhoppningsvis är bokslut av gramsemun om Svea arma folksjälar. Hos mig är en brist att jag titt som tätt läcker agget som surnad såll & från detta orara vattutramp vill jag nå vidare. Hellre än att bespotta den skeve vill jag framlyfta framsteg; de svenska ljusen i det dystopiska mörkret - ty ni finns & ni glöda likt stjärnor i rymd! Jag ser er & jag tror på er.

 

Det är ett löfte inför 2o18.

 
 
o17o5 Jämtland - Fåker fjärran fjäll.

o17o5 Jämtland - Fåker fjärran fjäll.

 
 

Till syvende & sist handlar det om att göra så gott en förmår, med födselgivna förutsättningar & tillvaros näring - även eldsbad & aska, ja - samt att under levernets gång aspirera mot vidgandet; växa - el. levla, sagt av barn av vår tid; nog ter det sig klingande likt leva.

 

Denna friska A-mentalitet kan även en sjuk människa anamma; detta är en accepterande & inkluderande urskiljningsmetod - så inga ursäktande bortförklaringar välkomnas i ärlighetens A-kreerande kammare.. / ÄR NI A- EL. B-MÄNNISKA o17o8o1.

 
 

De tre vita männen.

 

Luna D Node
Ursids

 
 

Morgondagen solitär i Brno; sötgräddigt saffransris & apelsin, apelsin nejlikekrönt & konstskapelser för mina händer. Eventuellt mässvisit med östorkester, för afton. Förrår bjöd norrländsk midvinteryule, dessförinnan likt nu allena, i centralportugisiskt Coimbra där jag hade bo. Bo, & hjärtats oro.

 
 
 

Velat finna Man - ljus & grann; stolt & stark. Huvubry beskrivet: ALLENA; gav o15 sonika upp, & valde hem i Portugal vars kostnad lovande för konstnärsskap & sol gödande kålbädd. Trots att dess brunt markerade herrar icke tilltala tycket - men, när jag givit upp att finna svensk herre att lycklig lyda hade jag givit upp att alls leva i par.

 

Inte förstod jag då vad sedermera Ísland, California & Česká Republika skulle lära mig: att män i andra vita riken inte är som män i Sverige - att vita män vill ha mig & visar det; tar.

 

Om än naïvt ambivalent, valdes - rationellt - att finna mig i självaron. Emotionellt ville det sig annorlunda - hur kan annat bli, för trånabrud i fertil blom. Självfallet ficks dåndimp när en Nordlig passerade, & gäckande hopp när en andres blå blick möttes. De två vita männen, kallades i decembermåne dessa sydeuropeiskt vistandes julmirakel vilka fick mig att invänta en ytterligar; de tre vita männen, skall komma.

 

Den tredje vita mannen var i Stockholm & jag kvickt i hans famn; det året i nytänd politisk glöd - vettlöst villig av hans visdom & visioner. När DE FRIA under o17 tydligt profilerade sig som folknonchalanta flumpapegojor fann jag det dock av vikt att söka mig till vitare värld, för att fullfölja gudagivet kall (VERTEBRATA) & finna karl, att mätta det begär de tre vita männen väckte; väcktes ur uppgivenheten. Vad vita utriken visat var värt jordmassas vikt i guld & mark.

 

Jag valde att deltaga vid Nordiska motståndsrörelsens revolutionsparoll den 3O:e september i västsverige (UTAN PARDON!), & jag valde att sedan Praha-blodad tand (ZVĚDA VÝ) besluta mig: Česko.

 

Här är det bleknosta alternativet till Portugal - ett prismässigt likvärdigt bergshöjdsland groende av europeisk befolkning, utan fäste för islam (o1O-jämförelse: 5% i Sverige samt nedom 1% i Portugal & Tjeckien) samt genomsyrat av närmre traditionell anda & positiv politik så som frihetliga vapen- (inte i västlandet som i östlandet, men nämnvärt trevligt) & narkotikalagar.

 

Med upprymd förväntan emotses vad som komma skall. ❤

 
 
o1511 Portugal.

o1511 Portugal.