Fjëlliðkettu.

in
 

14o5o8
Luna Apogee
Saturn Opp

 
 

Om hon har någon klarsynthet kvar, 
kan hon inte göra någonting annat än att
vända tillbaka till sin barndom som, 
hur massakrerad den än har blivit
av dressörernas omsorger, 
inte bryter sin förtrollning över henne.
André Breton.

 
 


Smink till JAGA SPÖKEN, presenter & saffransbakat med stammen: jag fyllde rock'n'roll i ∞ - förlöst el. kanske förlist, i evighetens majnatt. Grälla kalasljus ger bara skenet av betydelse av födelsedag & inte faktisk betydelse, ehuru; denna födelsedagsnatt var speciell.

 

Av betydelse.

 

I O1-snår vilade jag i förnimmelsen av att stråla i ikon trots det defekta djur som reser i min skamsna helgonfrämmande andedräkt. Hjärnan fyrade fyrverkeripjäser, siktat till kraniumhimmel, i tätspunnen puls. Jag har lärt mig att älska fysisk sensation sprungen ur spirituell progression - i rationalismens högborg minner detta mig om själens äkthet & evolutionens naturliga nonchalans. Tycktes som om jag stulit den mörka ögonfrans jag sett fallen på cirkelgosses - 7:e arrangerades filosofiring i Lule; begeistrande! - kind, spottat den slinga jag väter av saliv då jag placerar mina sjalar i krona,

 

& i en munnens bris önskat mig revolution i min manifestation. Igen.

 
 

Jesu spöke, spöke.

in

Mercury + Mars

 


Rosettnebulosan belindar vår Noctis Labyrinthus, spänd hårt likt den käke som brukade låsa läpparnas kavitet obrytbart för trång för alphorn då mustig vulvadunges dagg preparerade för sexvingad brand men det är ett förflutet utflytet i flytningar i trosor som skär skinkor i tu, i fyra, & därpå avfyrar ett avigt leende som för att avslöja att nattliga eskapader är för att fantisera om att ess i spader eg. är kardiobloss som slåss för oss & jag skiter i verkligheten om den inte består av dewy paleo kakaokaka serverad me kanelgrädde & fysiologisk fysiskt ologisk volt från fingerfjun till persikokind men vem är jag att prata, kan inte heller säga nej till nattens teater. Är precis lika kär i lukten av kulisser i brand men kan lämna det där tvivlet & leva ibland & det gör jag ju också; det är då jag förtränger mig & så försvann jag under en stjärnhimmel som inte syns pga. sk. ort också i byanorr & så återuppstod jag i nattsärk & bunten av saxad kulörurkramad frotté vilken likt sanitetsprodukt absorberar fertilitetsfluidum ist. för att insanity-produkt av bomull
 

(»Ett bekämpningsmedel (pesticid) är en kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer«)
 

gör & ist. för att vakna i det röda havet, istället vaknade jag på det 7:e andetaget till nyutslagen nyponros i spegel av sanning skitig från salivs mintpasta för jag grät lite inatt & den renande effekt som kommer mig av ögon perspirerande hormonella slaggprodukter som i sälta kryper fram i ansiktets landskap där sibirisk urmark, havtornserum & Juvedermberg tornar upp sig är förtröstan. Jag älskar att gråta. Om orgasmen får kallas för den lilla döden får tåren kallas för den lilla förlossningen. Jesus kastade den första stenen mot makten & fann den bofast i hans hjärta; att valet att återfödas var hans eget. Han fann sig vara hon & hon Bergström-bölade en oas i öknen osv. whatever. Hej.

Pang pang pang!

in ,
 

Luna Aldebaran

 

 
 

FUCK dina psykologi A-floskler & att du tror dig vara bättre än mannen som bar hand på mig; se på dina händer, dom är skitiga av andras blod då den Estrella-påse du greppat i näve förvandlades från illusion till verklighet & förblödde av ditt flinka chipsknyck. Det 'normala fredliga' maskineriet av människor på rad i kö, äta jobba sova dö är inte är fredligt - vi är fostrade in i en normaliseringsprocess som misshandlar oss & vi är barnen till dess sociala arv; därför som vi skadar varandra.

 
 
 

Om duperad, om sviken.. jag har ingenting av äkthet att förlora; hedern kan ingen krossa, stjäla eller beljuga. Allt som är av värde är allt som ni aldrig kommer att kunna ta ifrån mig. Jag är den trotsiga snorungen som skallar att kejsaren är naken ty kejsaren är fienden men är du min medmänniska sitter vi i samma himla båt, i samma satans värld. Ro, för guds skull. För vår skull. Låt oss nynna ikapp & spegla oss i varandras svett. I mina saltina pärlor kan du se det, i ditt blodiga grepp om åran likaså, & när vi vadar i varandras blickar tycks det vara glasklart att aldrig någonsin kommer du att kunna svika någon annan än dig själv.