Repetivt: raslig- & territoriell politik skall ha mansfolk i tät, ty så är hanepsyke täljt; krigarkvinnan ha utrymme - men hon är avvikande. Kvinnan skall stå rakryggad & stolt frånvänd amoralisk propaganda, men når full kamppotential nigande inför samverkans herre. Hennes eldslandskap är dejligt lockrop, för seger.
Som musa, magiker & moder är hon i esse. I esse önskade jag blomstra - men intet av övriga politiska sysslor har slagit så hårt mot förnimmelse av feminin essens, som etno-aktivism. Män bländas allt för märkbart av kraften hos den modiga kvinna som något sånär kan bemästra deras statstrakt, för att jag som kvinna kan vara lyckligt seende sedd i herreöga; ville ha mjuka kurvor att inspirera - kom att med voluminöst vett att imponera.
Jag har frågat mig varför Gud bestraffar, när jag lyder Guds befallning att närma mig kampen. Har kommit att avsky min gestalt; allt vad skiljer mig från gemene Kvinna, har jag kommit att avsky. Att jag når 177 centimeter ovan hav, intelligensen, mental & fysisk styrka, detta väsen vandrande denna stig; eftertraktat den frigörande reinkarnationen.
Modfälld har jag speglat mig, & grunnat över varför jag läses som defekt Kvinna; varför ser Sveriges män ej mitt väsens trängtande undergivenhet, mitt väsens totala olycka när jag nekas erotisk objektifiering & förloras i frånstötande respekt. Komplimangerna skymfar & ATTRAKTIV beskriver.
Näppeligen att ondon är allt - sötma ges ty sötma tas; smakar grysky. Men: beskan har beklagligtvis tagit mig hårt & jag skall be det gudomliga att godta att jag nödgas låta bildning förtvina & - sedan vilande utkast publicerats - politisk penna tystna, inom zoner vilka bländar herrarna från att jag är kropp.
Ville lyda GUD; orda skarpt ur min bestörtning. Ville visa Sveriges män, att kvinnor finns vid deras sida. Ville med varma händer egga, för fördjupad kamp. Men vad som skett är, att min känsla av kvinnlighet har urholkats - & jag vill tiga guld.
o16o4.
