Tron.

T r i l o g i s k t
I. KRÖNING; kronan prydande,
II. REX PERPETUUS NORVEGIAE; den evige konungen,
III. TRON; evigt tronande.

c) [med anslutning till 1] i sht i religiöst spr., om Guds l. gudoms tron; numera i sht ss. symbol för Guds l. Jesus l. gudoms o. d. upphöjdhet l. makt (jfr 3). The Götha Konungar som vthi sitt Fosterland wistades, sworo om sina Gudhars Thron och säthe. Tempeus Messenius 61 (1612). (Jag) tacksäger .. Tig, min Gunstige Gud: leggande mig och mitt ringa pund .. neder för Tin Majestetiska Thron. Swedberg Gr. 152 (1722). Det andeliga riket förstördes, och mörksens Furste uppreste på jorden sin thron. Hagberg Pred. 2: 28 (1815). Om en liten tid står jag inför tronen i Himmelen. Jag vill bara varna dig innan jag dör. Nilson MessTräb. 152 (1990). — jfr ALLMAKTS-, AVGRUNDS-, DOMAR-, GUDA-, HIMMELS-, NÅDE-TRON.
/ SAOL.

Drömde

en varelse, hon strålade. Den jordiska orenhetens syre kunde hon inte andas; hon kvävdes. Sakteliga kvävd svävade hon fint så som en sjöjungfrus vals i hav, för att lealös falla ned över en kropp. En ny geist bar henne när hon lyfte sig från dess livlöshet. Med fasas vida ögon såg de omgivande hur den tidigare väna övergivit sitt väsens ädla aura, sedan hon utsugit all kraft ur den mänskliga varelse hon fallit nära. Likt vampyren torrlägger en köttets källa, hade hon druckit upp dennes liv. Av detta kom hennes blåa gracila gestalt att omvandlas till den hos en mannastor, blöt igel, allt för motbjudande att beskåda.

Som det lägsta, allenast som det lägsta, var det görligt att andas de lågas luft, ämnad de likt hon nu krälande. De av blodtörst nedtyngda.

Kunde känna hennes nobla kvävning. Det fanns någonting ljuvligt med de inför syret döva lungorna. Hon var en i det förkvävda tillståndet fridfull, ty i dy icke hemhörande, varelse. Knivarna i de egna lungorna har sin egen egendomliga ljuvlighet, i att vara en kroppens imitation av ogripbar leda. Det gör ont att andas; allt är som sig bör.

Sedan denna märkliga dröm blev min 6v långsamma andning helt obekymrad till sin karaktär, om inte för smärtan. Kan hända var jag den blonda kropp det eteriska väsenet sög tomt; kan hända gav hon mig sig i offer, när hon likt en läkedomens djur renade mig från mitt livs giftiga kyssar. Kanske vaknade jag i min säng återuppstånden från min drömda död, fastän ingenting ter sig vara annorlunda, annat än den obetydliga andningen. Även hon - svävande - var jag, som dog. De val..

Hon hade trott sig ställd inför valet blott mellan vanära eller död. Fanns här dock en tredje utväg? Anammandet av Jesu Kristi lekamen & blod till syndernas förlåtelse & till kraft mot syndens frestelse. Så enkelt det var! Hon hade blott att gå dit fram i tro, böja knä & undfå allt vad hon behövde. / Runa / Hans ögons ljus, 1923.

..som gäckar. Så uppenbarar sig i ljusa nätter ett tredje: korsets tysta rosenträdgårdar. När jag kom till Uppsala var det vårvinter & jag färdades i JUNGFRU MARIA heliga namn, ty vi fyra vackra - norrländskor & fransyskor - i kupén, var alla döpta till Maria. Endast Herren önskar mig. Endast Herren ledsagar mig

& längre fram på vägen står ett blekt helgon med foten på en död drakes nacke. [REX PERPETUUS NORVEGIAE]

När hon kände sig sårad av tanken på hur han velat draga ned henne, bad hon för honom. När hon längtade som mest skärande tillbaka till honom, göt hon denna sin längtan i bön för honom. / Hans ögons ljus.